Eftermiddag 11 juni

Det här är den enda dag den här veckan som jag jobbar hemma. Så skönt att slippa gå upp tidigt och slänga sig iväg. Istället så har jag kunnat ta på mig morgonrocken och med kaffekoppen i handen börja dagens uppgifter.

Trots att det är en pendelfri dag så sätter jag mig ändå på tåget. Idag mot Uppsala för firande av en student. Skillnaden är att jag inte har en tid på jobbet att passa idag utan bara att vi sagt att vi ska komma vid fem.

Efter Tierp börjar tåget köra väldigt sakta. Snart får vi förklaringen från vår lokförare när han meddelar att vi passerat en signal som trilskats och inte gett klartecken för att köra men där vi fått godkänt att köra ändå. Han avslutar det hela med ett glatt besked – ”men nu kommer vi att köra i full hastighet”.

Just det där sista är nog kanske lite för mycket information kan jag tycka. Eller ja, kanske alltihop. Det hade nog räckt att få veta att det var signalfel för tanken att vi åker mot rött och sedan kommer att köra i full hastighet känns ”sådär”. Faktiskt. Så när det visare sig att vi trots allt inte kan köra så fort som föraren vill utan håller reducerad hastighet fram till nästa signal, ja då känner jag mig ändå lite lugnare.

Det som händer när Upptåget är försenat är att ett stort antal passagerare som ska vidare med SL-pendeln troligtvis kommer att missa den i Uppsala. De har nämligen inte mer än 6 minuter eller nåt liknande för sitt byte. Därför gör vår förare sitt bästa för att köra ikapp och vi far fram i en hastighet som vi inte riktigt är vana vid. Jag blundar och undrar vilken nytta det kan göra mer än att jag inte kommer att se vad som händer om något händer. Såklart litar jag på vår förare men det både låter och kränger ganska rejält.

Fram kommer vi – helskinnade. Det finns fortfarande någon minut kvar för de som ska byta och SL-pendeln har lovat att vänta in någon minut. Av från tåget väller en skolklass med dess lärare som inte har en aning om var pendeln står, trots att föraren just berättat det. Det sista jag ser när jag tar rulltrappan ner är en skock förvirrade ungdomar som rusar på fel perrong. Sen åker jag ner och min sambo och jag letar oss mot den adress vi ska just ikväll.